I svåra livssituationer kommer de existentiella frågorna i förgrunden. I en ny bok berättar SSFP:s Malin Sallstedt och hennes kollega Kerstin Wahman om hur de använder filosofisk praxis i rehabilitering.
När livet löper på kan de existentiella frågorna vila i bakgrunden: Vem är jag? Vad är meningen? Hur fri är jag? Hur ska jag leva mitt liv? Men när något oväntat händer, en olycka, en skilsmässa – och inte minst en kronisk sjukdom, går det inte att värja sig längre. Frågorna träder fram och pockar på.
Det är i den här situationen som personalen på Aleris Rehab Station Stockholm möter sina patienter och därför har de sedan många år utvecklat en metod för rehabilitering och existentiella frågor. Och nu har Enhetschefen Malin Sallstedt och forsknings- och utvecklingschefen, docenten Kerstin Wahlman skrivit en bok för att förmedla sina erfarenheter och sin metod och inspirera kollegor i vårdsverige: Existens-filosofera: Samtal om livsfrågor i vård och rehabilitering (Spinalis: 2026).
Visst finns det ofta samtalsmöjligheter för människor med neurologiska sjukdomar, kuratorer, psykologer är redo att hjälpa till. Men, menar Malin och Kerstin, här handlar det ofta om specifika problem och för den som fått en livsförändrande sjukdom är det ofta hela livssituationen som skakas. Vem är jag om jag inte längre kan ta hand om mig själv utan behöver be om hjälp? Vad innebär det att jag på sikt kommer att bli sämre? Kan jag vara både sjuk och fri? Därför, skriver författarna, är det till stor hjälp om fler i personalen är insatta i existentiella frågor och hur man kan tala om de så att patient-människorna (som författarna vill uttrycka det) har många möjligheter att utforska sina funderingar. I enskilda samtal, eller som man också gör på Rehab Station – i grupp i samtalskaféer.
Många som Malin och Kerstin mött inom rehab genom åren har ingen träning i att tala om existentiella och livsavgörande frågor. Precis som deras kropp behöver tänjas och tränas för att värma upp stelnade muskler som genom sjukdomen fått nya utmaningar, menar fysioterapeuterna, att de filosofiska samtalen är ett sätt att ”väcka existentiella muskler, pröva och utöka sitt existentiella rörelseomfång”. Och även om det till en början kan kännas avigt att tala om ensamhet, val och döden så blir det för varje kafé lättare ja till och med roligt, enligt författarna.
Men hur kan personalen inom rehab, eller varför inte i vården i stort, hjälpa till?
Börja med dig själv, ger boken råd. Fundera över hur du själv förhåller dig till existentiella frågor, kanske har du redan genom livet, jobbet eller studier en grund att stå på. Om inte ”utforska din existentiella terräng”. Fundera på grundläggande begrepp, delta i filosofiska samtal, läs och pröva den filosofiska kaféformen först med dina kollegor.
Så berättar Malin och Kerstin om hur de själva gör. Flera olika metoder presenteras och ett generöst bibliotek av begrepp, samtalsregler och frågor att ta till finns också med.
Det är inga tydliga slutgiltiga svar som Malin och Kerstin är ute efter när de leder samtalen, tvärtom, existentiella teman är flytande. Svaren är preliminära och är olika för olika individer, olika situationer, olika åldrar, eller som samtalsledarna ibland avslutar kaféerna: ”Som jag nämnde när vi började så känns det inte färdigt. Verkligen inte, nu när ett nytt spännande perspektiv öppnade sig. Färdigt är inte något vi strävar efter. Fortsätt tänka och reflektera själva eller med varandra. Låt funderingarna få fortsätta bubbla vidare. ”
TEXT & BILD Ann Lagerström
BESTÄLL eller LADDA NER
Här på Spinalis sajt kan du beställa eller ladda ner boken.
