Årets Världsfilosofidag inleds med en presentation av professor Fredrik Svenaeus vid Södertörns högskola utanför Stockholm, och följs av ett panelsamtal kring temat: ”Existentiell hälsa”.
Utgångspunkten för Svenaeus presentation är hans nya bok ”Vem är normal? Så blev diagnoserna vår nya livsmening” som landar i en diskussion om existentiellt lidande och motståndskraft.
Presentation följs av ett panelsamtal där tre filosofer – Fredrik Svenaeus, Kalle Grill och Ida Hallgren – möts för att samtala om ”Existentiell hälsa”.
Temat
”Existentiell hälsa?”
Årets tema när SSFP firar Världsfilosofidagen (VFD) är ”Existentiell hälsa?”. Utgångspunkten är inte att definiera begreppet, utan att i filosofisk praxisanda hålla frågan öppen och låta dagens samtal visa vilka perspektiv som träder fram.
Frågan har varit aktuell i samhällsdebatten sedan Folkhälsomyndigheten (FHM) 2024 fick regeringens uppdrag att kartlägga den existentiella hälsans betydelse i folkhälsoarbetet. Ämnet väckte snabbt debatt och har fortsatt att göra det med många olika ståndpunkter och infallsvinklar.
Så beskriver de själva sina utgångspunkter
Fredrik Svenaeus: ”Brist på livsmening eller känslor av ensamhet bör inte automatiskt beskrivas som psykisk ohälsa”
Foto: Mikael Lundblad
Frågor om livsmening, gemenskap och självkänsla måste tas på allvar, men utan att vanliga mänskliga svårigheter görs till medicinska problem. Det menar Fredrik Svenaeus, professor vid Södertörn högskola utanför Stockholm.
Brist på livsmening eller känslor av ensamhet bör enligt honom inte automatiskt beskrivas som psykisk ohälsa, förses med en diagnos och behandlas av vården.
I stället föreslår Svenaeus att man talar om existentiellt lidande och existentiell motståndskraft. Det markerar att sådana problem är en del av människolivet och kan mötas genom bland annat kultur, utbildning och gemenskap, snarare än enbart genom medicinska insatser.
Ida Hallgren: ”Hälsa blev till livsprojekt som individer skulle realisera – och i gärna sociala medier ge bevis på att de uppnått”.
Hälsa är ett normativt begrepp som pekar mot ett ideal. När det på 1980-talet i WHO-sammanhang talades om en ”spiritual dimension of health” för att komplettera fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsa, så var det uppenbart för inblandade att metafysiska frågor om värde och mening är oundvikligt knutna till detta normativa hälsoideal, förklarar Ida Hallgren, legitimerad psykolog och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Men sedan blev hälsa till livsprojekt som individer skulle realisera – och gärna i sociala medier ge bevis på att de uppnått. Hälsobegreppet har spelat ut sin roll. Däremot är det fruktbart att som existentiella psykoterapeuter tala om att våra liv, vår existens, har såväl fysiska, psykiska, sociala och värderingsmässiga (dvs metafysiska/filosofiska/”spiritual”) dimensioner. Begreppet existentiell hälsa blir i detta sammanhang en missvisande översättning av ”spiritual” som ibland pekar mot existensen som sådan (helheten) och ibland mot blott en aspekt av den mänskliga existensen, menar Hallgren.
Kalle Grill: ”Måste förstås mot bakgrund av oenigheten om vad hälsa innebär”.
Begreppet existentiell hälsa måste förstås mot bakgrund av oenigheten om vad hälsa innebär, menar Kalle Grill, lektor och docent i filosofi vid Umeå universitet.
Definitionerna sträcker sig från arttypisk funktion till WHO:s breda syn på hälsa som välmående. Även inom svensk hälso- och sjukvård påverkas gränserna för vård av normativa värderingar, förklarar han.
Den som avvisar begreppet existentiell hälsa behöver därför förklara vilken hälsodefinition som används och varför. Den som förespråkar begreppet bör på motsvarande sätt tydliggöra vad det innebär och varför ordet hälsa är lämpligt, menar Kalle Grill.
Ur ett folkhälsoperspektiv kan ensamhet, brist på mening och andra existentiella svårigheter öka risken för ohälsa. Existentiella frågor är därför relevanta oavsett hur snävt hälsa definieras, enligt Grill.
Hans ingång till begreppet är präglat av både folkhälsa och ett systemperspektiv, där ensamhet och brist på mening kan bidra till fysisk och psykisk ohälsa. Existentiellt välmående påverkas också av hur våra gemensamma miljöer utformas. Därför är existentiella frågor viktiga för hälsan: vi är meningssökande varelser, inte bara biologiska organismer.
Här kan du läsa mer om planen för dagen
Text: Rigmor Karlsson med bidrag från filosoferna själva
