Redogörelse för en aktivitet inom ramen för SSFP´s nätverk Filosofi i vården
Under den senaste tiden har det tagits fram ett flertal s.k. ”samtalskortspel” eller ”samtalskort” av en speciell typ: kortspel som avser att underlätta reflektion och dialog om existentiella frågor. Förutom dessa kortspel har det även publicerats handböcker med olika övningar som även de syftar till att underlätta samtal om existentiella frågor. En bidragande orsak till denna uppsjö av spel som fokuserar på existentiella frågor kan vara Världshälsoorganisationens uppmärksamhet på de existentiella aspekterna av hälsa från början av 80-talet (WHO Spiritual Aspects of Health, 1984). WHO presenterar i detta dokument ingen explicit definition av vad som avses med begreppet Spiritual (andlig) health (den internationella termen för svenskans existentiell hälsa). WHO utvecklar dock senare ett mätinstrument (WHOQOL-SRPB field-test instrument) vilket avser att mäta åtta existentiella aspekter som antas ha ett värde för hälsa och välbefinnande. Exempel på sådana existentiella aspekter som nämns är känslan av mening, hoppfullhet och helhet (Cecilia Melder, Vilsenhetens epidemiologi, 2011).
Ett ytterligare led i det ökade intresset för existentiella frågor är sannolikt det uppdrag som regeringen gav Folkhälsomyndigheten 2024: myndigheten fick då nämligen uppdraget att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning av de aktiviteter som genomförs inom området av olika aktörer i Sverige samt lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa förutsättningar i ett hälsoperspektiv för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande nationellt. I Folkhälsomyndighetens slutrapport som kom 2025 (Existentiell hälsa och folkhälsa – Slutredovisning, 2025) betonas att:
De existentiella frågorna kan både påverka, och påverkas av, fysiska och psykiska hälsoaspekter och av hälsorelaterade livsvillkor och levnadsvanor och det är viktigt att existentiella perspektiv integreras i pågående folkhälsoarbete. (Rapportens försättsblad)
Vi i SSFP´s nätverk Filosofi i vården blev intresserade av det ökade intresset för existentiell hälsa och har därför under hösten 2025 och våren 2026 träffats sju gånger i en lokal på Södermalm i Stockholm för att pröva några av dessa samtalskort och handböcker som numera finns att tillgå. Vid varje tillfälle har någon i nätverket, som själv prövat ett visst kortspel alternativt författat en handbok introducerat spelet/övningarna och dess spelregler och genomförande. Nedan följer en redogörelse för de olika kortspel och handböcker vi prövat vid våra sju träffar i nätverket:
Tillfälle 1
Vid detta första tillfälle valde vi att spela Öppna kort en modell för existentiella samtal framtagna av Ida Hallgren och Pontus Nilsen utifrån deras erfarenhet av att leda samtal om existentiella frågor.
Benämningen öppna kort syftar på att dialogen i gruppen ska vara öppen, inte styrande. Kortspelet är tänkt som ett samtalsverktyg för att prata om existentiella frågor i grupp förslagsvis vid nio tillfällen á en och en halv timme. Kortspelet har tre övergripande teman: Inåtblickande teman, Utåtblickande teman samt Framåtblickande teman. Varje övergripande tema består i sin tur av tre kort innehållande varsitt ordpar: De inåtblickande temana innehåller ordparen Lycka/lidande, Ensamhet/tillhörighet och Tillit/tvivel. De utåtblickande: Mening/tomhet, Liv/död, Ändlighet/evighet. Det framåtblickande Begränsningar/frihet, Moral/egoism och Kärlek/hat. Ordparen kan initialt tolkas som varandras motsatser men enligt upphovsmännen själva är det inte tänkt så: Ordparen ska inte betraktas som motsatsord utan är tänkta att ringa in stora och viktiga samtalsämnen. (Öppna korts hemsida https://oppnakort.se.) För varje tema/ordpar finns dessutom ett tanke-, ett känslo– samt ett handlingskort med en inledande formulering avsedd att inspirera till reflektion.
Den som önskar veta mer om korten hänvisas till en informationsfilm med Ida Hallgren som nås via dess hemsida https://oppnakort.se..
Kortleken kan beställas genom: ida.hallgren@rentaphilosopher.se alternativt genom Adlibris eller Bokus.
Tillfälle 2
Kortleken Samtalskort när livet utmanar som vi spelade vid detta tillfälle har stora likheter med ovan nämnda samtalskort. Utgångspunkt i denna kortlek är WHO´s existentiella livsaspekter (se ovan) som i kortleken utgörs av åtta teman:
Harmoni och inre lugn, Sammanhang, Existentiell styrka och kraft, Tillit som livskraft, Meningen med livet, Upplevelse av helhet, Upplevelse av förundran samt Förhoppning. Varje enskilt tema utgår, i likhet med tidigare beskrivna kortlek, ifrån tre aspekter (som lämpligtvis bildar tre separata rundor i gruppen): Tanke, respektive Känsla och Handling. Temat för respektive kort beskrivs kort på varje kort och kompletteras på baksidan med frågor.
Exempel på frågor på temat Tillit är Vem eller vad har du tillit till? Vad har tillit för betydelse i ditt liv? På temat Förundran finns exempelvis frågan: Vad har väckt din förundran? Den deltagare som vill ta ordet tar upp kortet och får en viss tidsram till sitt förfogande. De övriga i gruppen uppmanas att inte kommentera eller avbryta. Kortleken har utarbetats av Cecilia Melder och Lena Bergquist.
Den version som vi prövade i gruppen är en utveckling av en tidigare variant som förfinats utifrån de erfarenheter upphovsmännen fått genom att jobba med kortleken i grupper bestående av patienter. Förutom just denna kortlek finns andra varianter av samtalskorten t.ex. en kortlek bestående av bilder. Information och beställning av dessa olika kortspel kan fås genom www.sv.se/vastmanland Tel. 021-128085, e-post för frågor: lena.bergquist@sv.se e-post för beställning: vastmanland@sv.se
Tillfälle 3
Vid detta tillfälle låg fokus på existentiella frågor vid livets slut. Vi spelade denna gång kortspelet DöBra. Kortspelet är utvecklat i USA av den ideella organisation Coda alliance (www.codaalliance.org) vars syfte är att stödja personer att planera och förbereda sig inför livets slutskede och går där under benämningen GoWish. Kortleken är översatt och anpassad för svenska förhållanden inom ramen för det s.k. DöBra projektet vid Karolinska Institutet och Umeå Universitet. Projektets (och kortspelets) syfte är att befrämja s.k. death-literacy (d.v.s. att kunna formulera sig kring döden) bland enskilda, allmänhet och vårdpersonal (Se vidare forskningsprojektets hemsida DöBra.se). Kortleken ges ut och säljs via Volante Bokförlag (volante.se).
DöBra-kortspelet består av 37 kort var och ett med ett påstående gällande vad som är viktigt vid livets slut. Ett exempel på ett sådant påstående är t.ex. Att jag får leva mitt liv fullt ut. Deltagarna i spelet ombeds först läsa igenom de olika påståendena och därefter uppmanas de att sortera korten i tre högar utifrån viktighetsgrad beroende på vad hen anser är: Mycket viktigt för mig, Ganska viktigt för mig eller Inte viktigt för mig.
I en ytterligare omgång uppmanas deltagarna att göra en ytterligare rangordning genom att välja ut de tio viktigaste korten ur Mycket viktigt-högen och ordna dem från ett till tio utifrån viktighetsgrad. Därefter förs en dialog i gruppen utifrån vars och ens rangordning.
Exempel på påståenden som deltagarna har att ta ställning till kan exempelvis handla om kroppslighet och beröring så som Att känna mänsklig beröring, om kommunikation, information och förtroende med anhöriga, vänner och personal t.ex. Att veta hur jag kommer att förändras kroppsligt, Att det finns någon som talar mitt språk, Att kunna samtala om vad döden innebär eller Att ta avsked av personer som är viktiga för mig.
Det finns också ett antal kort med påståenden angående vård och behandling: Att inte bli kopplad till medicinska apparater, Att inte ha svårt att andas, Att vara fri från smärta eller Att få vara ren och snygg. Det finns slutligen ett antal påståenden gällande religion och tro t.ex. Att kunna be eller Att finna frid med min Gud. Även om kortleken innehåller inte mindre än 37 påståenden är det ju omöjligt att ange alla tänkbara preferenser människor kan ha inför livets slut. I kortleken ingår därför dessutom tre kort märkta Valfritt alternativ genom vilka spelare kan ange att valfritt alternativ som inte finns representerat i kortleken i övrigt.
Att medvetandegöra och rangordna sina preferenser inför livets slut är alltså grundprincipen för kortspelet, sedan kan spelet förstås varieras utifrån vad som lämpar sig. Att rangordna alla dessa kort i två omgångar visar sig vara en ganska omfattande process När vi spelade detta kortspel i nätverket valde vi därför att göra en något förenklad procedur med endast ett mindre antal påståenden att rangordna för att därefter diskutera tillsammans. Kortleken är tänkt att t.ex. kunna spelas på äldreboenden o.dyl. där de boende är äldre med nedsatt funktionsförmåga. Deltagarna i kvällens övning var däremot i olika åldrar och kanhända kändes frågorna om preferenser inför livets slut inte så angelägna för alla.
A och O i en dialog om existentiella frågor i allmänhet och kanske frågor gällande livets slut i synnerhet är att låta det ta tid, att ge tid för eftertanke. Om det är praktiskt genomförbart kan ett alternativ när man spelar DöBra-kortleken därför vara att deltagarna får korten och rangordnar i enskildhet före själva samtalet, kanske redan dagen före. Vitsen med spelet är ju att man får möjlighet att fördjupa sig, i samt för sig själv och för de övriga deltagarna verbalisera vad man anser vara allra viktigast vid livets slut.
Detta kan vara svårt och ta tid. En möjlighet kan därför också vara att samtalsledaren i stället för att fråga om vad som är viktigast tvärtom ber deltagarna att allra först säga något om vad de rangordnat som inte viktigt. Kanske kan detta underlätta att komma igång med samtalet och dialogen kan sedan successivt handla om svårare, kanske mer smärtsamma frågeställningar.
Tillfälle 4
Näst på tur att pröva var kortspelet Dialogdyk, ett spel framtaget av Daniel Ek och Therese Ernedal i Vänskapslabbet (www.vänskapslabbet.se). Spelet inleds med frågan ”vilken känsla har du nu I detta spel kan de enskilda spelarna själva välja nivå på den fråga som ska avhandlas: från de mer lättsamma Simma på ytan-frågorna (exempelvis Vilken är den hittills största bedriften i ditt liv?) till de något mer komplicerade Hoppa från trean-korten (exempelvis Vilken känsla längtar du efter att känna oftare?) till de mest komplexa s.k. Dyk-djupt-korten (exempelvis När i ditt liv kändes det riktigt hopplöst?). I spelet ges även möjligheten att en deltagare, genom att lägga ett s.k.
Nyfiken-kort kan uppmana den som för tillfället har ordet att utveckla sitt svar ytterligare. Samtliga spelare pelarna får respons t.ex. genom kort med frågan Vilken styrka ser ni hos mig när ni hör mig berätta? Om någon av spelarna å andra sidan behöver stöd finns möjligheten att begära det via det s.k. Livboj-kortet. Spelet avslutas med en runda där spelarna ges möjlighet att reflektera utifrån frågor som Vad tar du med dig från den här stunden?
En fördel som vi upplevde med detta spel och som gjorde kortspelet spännande är alltså att spelarna utifrån person och situation ges olika möjligheter att variera spelet som att välja graden av komplexitet, be om respons eller stöd.
Samtalskorten finns numera även i en engelskspråkig version under beteckningen Plunge.
Tillfälle 5
Vid detta tillfälle valde vi att utgå från den i vår utgivna handboken Existens-filosofera- Samtal om livsfrågor i vård och rehabilitering av Malin Sallstedt och Kerstin Wahman. Boken bygger på författarnas mångåriga erfarenhet av patienter med neurologiska sjukdomar på Aleris Rehab Station där de genom åren utvecklat en metod för rehabilitering inkluderande samtal om existentiella frågor för denna patientgrupp och som nu resulterat i denna handbok. Boken är bl.a. tänkt att inspirera kollegor inom vården att föra samtal om existentiella frågor.Boken finns att köpa via stiftelsen Spinalis hemsida: https://spinalis.se.
Boken presenterar fyra olika former för samtal: Det s.k. Trigger formatet kännetecknas av att gruppen tillsammans arbetar fram ett tema medan samtalsledaren förhåller sig förhållandevis passiv i själva framtagandet och valet av tema. Arbetet med att ta fram ett tema beskrivs som en process i sig; författarna kommenterar:
Frågan vaskas fram genom en process som präglas av både noggrannhet och eftertänksamhet – metoder som idag saknas i många mänskliga sammanhang. Att tillsammans välja att göra något eftertänksamt och långsamt har ett värde i sig. Vi har märkt att det kan vara både roligt och frustrerande, men framför allt viktigt. (Existensfilosofera, s 34)
I formatet Ett—av-tre teman är samtalsledaren mer styrande i valet av tema genom att inledningsvis presentera tre teman (som hen själv valt ut) och som gruppen nu får välja emellan. Fördelen är att själva dialogen på det valda temat kommer igång snabbt.
I formatet Vad är viktigast? fokuserar deltagarna på att rangordna och argumentera för vad de anser vara viktigt alternativt mindre viktigt i livet vid det givna tillfället. Detta har enligt författarna ett värde i olika situationer i livet, inte minst i samband med allvarlig sjukdom, eller skada där man kan behöva ompröva sina livsmål och prioriteringar. Men att fundera över vad som är viktigt kan förstås vara angeläget i samband med andra typer av omställningar i livet såsom att bli förälder, byta jobb eller bli arbetslös eller pensionär.
Den fjärde formen av samtal slutligen förs genom att använda samtalskort. Kortlekar som nämns är Samtalskort när livet utmanar och Öppna kort (som även presenteras under tillfälle 1 och 2 i texten ovan.
Den övning ur boken, som vi prövade under denna kväll hörde till formatet Vad är viktigast? Vi delades in i två grupper och varje grupp fick ett antal kort med olika påståenden. Vi i gruppen fick därefter i uppdrag att gemensamt rangordna korten med de olika påståendena utifrån viktighetsgrad och placera korten utmed en linje på golvet där den ena änden på linjen representerade det som gruppen ansåg var minst viktigt och den andra änden det som ansågs mest viktigt.
Nästa steg var att de två grupperna möttes, visade sin linje med korten och angav skäl för sin rangordning. Den andra gruppen gjorde likadant. Vid den diskussion som uppstod när grupperna jämförde sina respektive preferenser fanns det möjlighet att ändra på den givna rangordningen. Det var en spännande övning som bl.a. visade på att man genom dialog kan komma att revidera sin uppfattning om vad som var viktigt i livet.
Tillfälle 6
Nästa kortlek vi valde att pröva är deepspeak: att berätta egna historier och lyssna till andra utvecklat av Innovative resources (www.innovativeresources.org. och kan köpas via Magelungen Utveckling (www.magelungen.com). Kortleken är i första hand framtagen som ett verktyg för vuxna att stimulera ungdomar att reflektera och verbalisera sina tankar.
Kortleken består av 120 kort fördelade på sex kategorier med 20 kort i varje. De olika kategorierna är Samtalsöppnare/Igångsättare, Identitet, Relationer, Värden, Känslor och Tro/övertygelse. Varje kort består av en viss fråga. För att få igång samtalet är det lämpligt att börja med kategorin Samtalsöppnare. Denna kategori består av lite lättsammare frågor, t.ex. Vilken är din favoritlåt eller musikstycke?, Favoritmat? Hur slappnar du av? Vilken typ av bil matchar din personlighet?” En del av dess samtalsöppnare-kort kan dock, kanske speciellt för ungdomar, vara lite mer känsliga som t.ex. frågan Kan du beskriva ett riktigt pinsamt ögonblick?
Exempel på frågor i de andra kategorierna är Identitet: Vad är det snällaste du någonsin gjort?
Relationer: Kan du prata med din familj om sex, droger och känslor? Vad tycker du är det bästa med att vara ditt kön? Värden: Tycker du att det någonsin är okej att ljuga? Vad föredrar du-passa in eller sticka ut? Om du hade en trollstav och kunde ändra någonting med världen, vad skulle de vara? Känslor: Vad gör dig glad? Hur kontrollerar du din ilska? Tro/Övertygelse Vad innebär himlen för dig? Ber du? Tror du på mirakel? Som ni ser är en hel del av frågorna enkla ja-nej frågor, ytterligare sådan är t.ex. Är du orolig över miljön? Tror du att ondska existerar? Många är också kortsvarsfrågor t.ex. Vem är din störste hjälte? Är din familj rättvis?
Att formulera frågorna på detta sätt kan främja inkludering av dem som känner sig mindre bekväma med att tala i grupp vilket säkert gäller för många unga: Att först göra sin röst hörd om än mycket mycket kort, kan innebära att skräcken inför att höra sin röst släpper och underlätta att senare i samtalet våga sig på ett lite längre anförande. Samtidigt hindrar väl inte den här sortens frågor att den som får kortet, om den så önskar kan välja att utveckla sitt svar.
Även om samtalskorten ursprungligen är framtagna för ungdom fungerade det bra för oss i nätverket (alltså vuxna). Det som ev. skiljde sig från andra kortlekar avsedda för vuxna var att vi lade märke till att frågorna var något annorlunda formulerade (vilket du som läsare kanske också iakttagit när du sett exemplen på frågor ovan).
I den medföljande manualen beskrivs ett antal olika varianter att spela och som lämplig storlek på gruppen anges 6-8 deltagare. Gruppens medlemmar kan få välja kort på måfå, eller exempelvis dra tre kort och välja att besvara ett av dem. En variant är att dra ett kort och därefter be någon annan i gruppen att besvara frågan.
Svarsordningen kan vara medsols, motsols alternativt helt frivillig och en viss tidsgräns för hur länge de enskilda deltagarna får ha ordet kan ev. anges. Vissa frågor kan kategoriseras som s.k. Big Bang frågor med vilket åsyftas att frågan är av en specifik dignitet för den aktuella gruppen och och där samtliga i gruppen är inbjudna att svara. Ev. kan medlemmarna i gruppen själva reservera vissa frågor som Big Bang-frågor.
Förutom att fungera som ett samtalsverktyg kan kortleken, enligt manualen, även användas som utgångspunkt för kreativt skrivande, t.ex. i dagbokens form.
Tillfälle 7
Vårens sista möte prövade vi att göra en övning från Sofia Wrangsjös nyligen publicerade bok ”Skärp dig” -synliggör dina värderingar och stärk din moraliska kompass (2026). Den något uppfordrande titeln syftar på att Wrangsjö uppmanar oss att skärpa vårt tänkande, synliggöra våra värderingar och fundera på vad vi ser som viktigt i livet. Wrangsjö är logoterapeut och filosofisk praktiker och boken bygger på logoterapeutiska övningar och metoder från filosofisk praxis. Så här beskriver Wrangsjö själv utformningen av bokens olika övningar i en intervju:
Upplägget är att man först läser en introduktion till det ämne man valt att utforska, sedan formulerar man sina egna tankar i ämnet, skriver ner dem och låter materialet vila ett par dagar. Sedan läser man igenom det man skrivit och svarar på ett antal frågor. Mindre grupper och samtalsledare kan utgå från samma upplägg, men jag beskriver också varianter på upplägg för dem. (https://ssfp.se/skarp-dig-en-handbok-for-moralisk-sjalvinsikt)
Wrangsjö beskriver olika sätt att genomföra reflektionerna: Det kan vara på egen hand, som ett gemensamt projekt. Hon redogör också för hur du som erfaren samtalsledare kan använda materialet, både hur du kan låta texten ligga och vila eller göra reflektioner direkt. Boken innehåller ett mycket stort antal förslag på ämnen för de olika övningarna.
Vi i gruppen valde gemensamt att göra en övning på ämnet Tempo och började i enlighet med anvisningarna att var och en fick skriva ner några rader som vi därefter förmedlade muntligt för de andra i gruppen. P.g.a. upplägget på träffen kunde vi emellertid inte låta våra anteckningar vila för att läsa dem några dagar efteråt (som rekommenderas av Wrangsjö).
Att låta det gå en tid innan man läste sina reflektioner skulle ev. gett övningen en extra dimension genom att vi fick en viss distans till det vi tidigare formulerat. Kanske skulle man då upptäcka att tankar, känslor och åsikter inte är konstanta utan varierar över tid, vilket kan vara en värdefull insikt. Trots detta tyckte vi som genomförde övningen att vi fick syn på nya aspekter av ämnet och tydliggjorde vad som upplevdes som viktigt med tanke på de olika tempon som vi dagligen påverkas av.
Avslutning
Ovanstående redogörelse för ett antal existerande samtalskort och två handböcker är bara ett axplock av allt som idag finns på marknaden. Exempelvis finns det flera olika spel som vänder sig till barn och unga eller till andra specifika grupper av personer.
Förutom själva spelen finns det mycket annat material om existentiell hälsa/existentiella samtal att hämta på nätet framtagna av olika aktörer inom området såsom exempelvis Ingmarie Wieselgrens Stiftelse, Svenska Kyrkan, Stadsmissionen, Hälsolots (aktör i samarbete med kommunerna i Göteborg och västra Sverige se Hälsolots.se) och SKR.
Det finns också flera avhandlingar varav här kan nämnas två: Therese Johanssons avhandling A new public health perspecitive on building competence for end-of-life care and communication-how death literacy can be developed and measured, (2022) som beskriver erfarenheter av att spela kortleken Döbra med personal på äldreboenden i Stockholmsområdet. Det finns också ett antal vetenskapliga artiklar med fokus på begreppet existentiell hälsa. Cecilia Melders The epidemiology of lost meaning: a study in the psychology of religion and existential public health (2012) är ytterligare ett exempel.
Under kommande höst kommer vi i nätverket Filosofi i Vården fortsätta att träffas fyra gånger för att fortsätta fördjupa oss i samtal om hur existentiella teman kan införlivas i en vårdkontext.
Vårdnätverket Filosofi i Vården
