Fredrik Svenaeus – Kalle Grill – Ida Hallgren
”Existentiell hälsa?” är temat när SSFP firar Världsfilosofidagen (VFD). Utgångspunkten är inte att definiera begreppet, utan att i filosofisk praxisanda hålla frågan öppen och låta dagens samtal visa vilka perspektiv som träder fram.
Frågan har varit aktuell i samhällsdebatten sedan Folkhälsomyndigheten (FHM) 2024 fick regeringens uppdrag att kartlägga den existentiella hälsans betydelse i folkhälsoarbetet. Ämnet väckte snabbt debatt och har fortsatt att göra det med många olika ståndpunkter och infallsvinklar.
Årets VFD inleds med ett panelsamtal där tre filosofer – Fredrik Svenaeus, Kalle Grill och Ida Hallgren – möts för ett samtal om ”Existentiell hälsa”.
Så här beskriver de själva sin ingång i samtalet:
Fredrik Svenaeus: ”Brist på livsmening eller känslor av ensamhet bör enligt honom inte automatiskt beskrivas som psykisk ohälsa”
Foto: Mikael Lundblad
Frågor om livsmening, gemenskap och självkänsla måste tas på allvar, men utan att vanliga mänskliga svårigheter görs till medicinska problem. Det menar Fredrik Svenaeus, professor vid Södertörn högskola utanför Stockholm.
Brist på livsmening eller känslor av ensamhet bör enligt honom inte automatiskt beskrivas som psykisk ohälsa, förses med en diagnos och behandlas av vården.
I stället föreslår Svenaeus att man talar om existentiellt lidande och existentiell motståndskraft. Det markerar att sådana problem är en del av människolivet och kan mötas genom bland annat kultur, utbildning och gemenskap, snarare än enbart genom medicinska insatser.
Ida Hallgren: ”Hälsa blev till livsprojekt som individer skulle realisera – och i gärna sociala medier ge bevis på att de uppnått”.
Hälsa är ett normativt begrepp som pekar mot ett ideal. När det på 1980-talet i WHO-sammanhang talades om en ”spiritual dimension of health” för att komplettera fysiska, psykiska och sociala aspekter av hälsa, så var det uppenbart för inblandade att metafysiska frågor om värde och mening är oundvikligt knutna till detta normativa hälsoidealet.
Men sedan blev hälsa till livsprojekt som individer skulle realisera – och i gärna sociala medier ge bevis på att de uppnått. Hälsobegreppet har spelat ut sin roll. Däremot är det fruktbart att som existentiella psykoterapeuter tala om att våra liv, vår existens, har såväl fysiska, psykiska, sociala och värderingsmässiga (dvs metafysiska/filosofiska/”spiritual”) dimensioner. Begreppet existentiell hälsa blir i detta sammanhang en missvisande översättning av ”spiritual” som ibland pekar mot existensen som sådan (helheten) och ibland mot blott en aspekt av den mänskliga existensen.
Kalle Grill: Text kommer
Mer info kommer
Här kan du läsa mer om planen för dagen
Text: Rigmor Karlsson
