Hur kan vi underlätta samtal om mening, hopp, identitet, tillit, frihet och andra frågor som blir särskilt viktiga när livet förändras?
Under hösten 2025 och våren 2026 träffades deltagare i SSFP nätverk Filosofi i vården vid sju tillfällen i Stockholm. Syftet var att utforska och praktiskt pröva olika samtalskort, böcker och övningar som kan stödja samtal om existentiella frågor.
Intresset för existentiell hälsa har vuxit under senare år. Folkhälsomyndigheten har bland annat lyft fram att existentiella frågor både påverkar och påverkas av fysisk och psykisk hälsa samt av människors livsvillkor. Samtidigt kan det vara svårt att veta hur dessa frågor ska få plats i vård, rehabilitering och andra hälsofrämjande sammanhang.
Vi ville därför inte enbart läsa om olika metoder – vi ville pröva dem själva.
Så gjorde vi
Vid varje träff introducerade någon i nätverket ett material som hen hade egen erfarenhet av eller varit med och utvecklat. Därefter använde vi materialet tillsammans och samtalade om vad det satte i rörelse.
Under de sju träffarna prövade vi:
- Öppna kort, där stora livsteman som exempelvis lycka och lidande, mening och tomhet samt begränsningar och frihet utforskas genom tanke, känsla och handling.
- Samtalskort när livet utmanar, som utgår från existentiella aspekter av hälsa, exempelvis sammanhang, tillit, förundran, hopp och mening.
- DöBra, ett verktyg med kort för att reflektera över och samtala om vad som är viktigt vid livets slut.
- Dialogdyk, där deltagarna själva kan välja om de vill stanna vid mer lättsamma frågor eller gå djupare. Spelet innehåller även möjligheter att be om nyfikenhet, respons eller stöd.
- Existens-filosofera – samtal om livsfrågor i vård och rehabilitering, av Malin Sallstedt och Kerstin Wahman. Vi prövade en övning där deltagarna gemensamt rangordnar vad som är mer eller mindre viktigt och anger skäl för sina val.
- deepspeak, ett frågebaserat material om bland annat identitet, relationer, värderingar, känslor och övertygelser, ursprungligen framtaget för samtal med ungdomar.
- En reflektionsövning ur Sofia Wrangsjös bok Skärp dig – synliggör dina värderingar och stärk din moraliska kompass. Vi utforskade temat tempo och fick syn på hur olika slags tempo påverkar oss i vardagen och arbetslivet.
Vad lärde vi oss?
Materialen skiljer sig åt, men de kan alla fungera som dörröppnare. Ett kort, ett påstående eller en enkel fråga kan göra det lättare att börja tala om sådant som annars är svårt att formulera.
Våra träffar synliggjorde också några viktiga förutsättningar:
- Existentiella samtal behöver få ta tid.
- Deltagarna behöver kunna välja hur personligt och djupt de vill gå.
- Frågorna och metoden behöver anpassas till gruppen och sammanhanget.
- Tydliga ramar kan skapa trygghet utan att styra vad deltagarna ska tänka.
- Enkla frågor kan vara betydelsefulla eftersom de gör det möjligt för fler att delta.
- Samtal med andra kan få oss att upptäcka nya perspektiv och ibland ompröva det vi tidigare tagit för givet.
Vår erfarenhet är att man inte alltid behöver vara expert eller ha alla svar för att öppna ett existentiellt samtal. Det viktigaste är ofta att skapa ett tryggt och tillåtande rum, vara genuint nyfiken och våga stanna kvar i frågan.
De material vi har prövat är bara ett urval av allt som finns. Förhoppningen är att våra erfarenheter ska inspirera fler att utforska hur existentiella perspektiv kan få en naturlig plats i vård, rehabilitering och hälsofrämjande arbete.
Nätverket Filosofi i vården fortsätter att träffas för att fördjupa samtalet om hur existentiella teman kan uppmärksammas och tas om hand i en vårdkontext.
Vårdnätverket Filosofi i Vården
