Ett av våra nätverk samlar människor som arbetar i vården. Här kan man dela erfarenheter, pröva ut nya metoder och stödja varandra i arbetet med att föra in filosofin som ett verktyg i olika vårdsituationer. Filosofisk praxis i vården kan ge utrymme för samtal bortom det rent medicinska och bidra till att skapa gemenskap, reflektion och utveckling – både för patienter och personal.
I en värld där vi ofta söker snabba svar, kan det vara värdefullt att stanna upp och våga ställa stora frågor tillsammans.
GÅ MED I NÄTVERKET Välkommen att höra av dig till Malin Sallstedt, fysioterapeut och kontaktperson: vard@ssfp.se.
FAKTA om nätverket
Medlemsantal: Cirka 20 personer
Kommunikation: Mejlgrupp, nyhetsbrev och möjlighet till aktivt deltagande genom mejlutbyte
Mötesstruktur: Fysiskt möte varje höst (i samband med VFD), digitalt möte på våren. Pågående initiativ: Samtalsträffar där olika samtalskortlekar provas för att stödja samtal inom vården
Syfte: Att informera, engagera och behålla medlemmar samt öka intresset för filosofisk praxis i vårdrelaterade sammanhang
Planer för 2026: Regelbundna nyhetsbrev, fortsatta fysiska och digitala träffar, samtalsträffar med samtalskortlekar, fördjupning av diskussionen om begreppet existentiell hälsa och uppmuntra initiativ från deltagarna.
Malin Sallstedt: ”I filosofisk praxis erkänner vi patientens egen kunskap och livserfarenhet.”
Samtalet kring människas existens har fått en allt större roll i dagens samhälle – även i vården. Att behandla kroppen är inte längre något som sker automatiskt isolerat.Möt Malin Sallstedt – fysioterapeut och filosofisk praktiker.
Malin är utbildad sjukgymnast eller fysioterapeut som det numera heter. Hon är väl förtrogen med sitt yrkesområde efter att ha arbetat med människors kroppar länge. Hon fastslår:
– Men det är tydligt att arbetet med kroppen är mer än bara naturvetenskaplig kunskap. Det behövs mycket annat. Det behövs psykologi och det behövs pedagogik också.
Redan 2008 fick hon chansen att vara med i ett projekt om livskompetens, där frågor om filosofi och filosoferande blev aktuella i rehabiliteringsarbetet. Hon beskriver hur projektet, startat av Rikard Levi och Claes Hultling, ställde frågan om filosofi kunde tillföra något i mötet med människor vars hela identitet och världsbild ruckats av sjukdom eller skada.
”När man kommer ut som nybakad” tror man att man ska ha svar på allt”
”Så sakteliga förstår man att det är inte jag som är experten…”
Malin tecknar en bild av hur utvecklingen om synen på kroppen och människan har förändrats sedan hon var klar med sin utbildning.
– När man kommer ut som ”nybakad” tror man att man ska ha svar på allt och att man ska kunna hjälpa till med allt. Så sakteliga förstår man att det är inte jag som är experten utan det är faktiskt den jag möter som har väldigt mycket expertis, säger Malin och konstaterar:
– Här blir filosofisk praxis ett sätt att erkänna patientens egen kunskap och livserfarenhet.
Filosofikaféer som metod
Malin Sallstedt använder filosofisk praxis i det dagliga arbetet som fysioterapeut. Ett exempel på det är “filosofiska kaféer” under patientens rehabtid.
– Vi är jättenoga med att det är frivilligt och att man kan vara med en stund och man kan gå när man vill om man känner att ”det här vill jag inte hålla på med”.
”Viktigt att särskilja mellan kunskapsfrågor och existentiella frågor”
Teman som återkommer vid kaféerna är frihet, identitet och självständighet – just för att de aktualiseras vid sjukdom och skada, förklarar Malin Sallstedt.
Hon lyfter även fram vikten av att särskilja mellan kunskapsfrågor och existentiella frågor:
– Här är en kunskapsfråga som jag har ett svar på som jag ska dela med mig av. Eller det här är en fråga som patienten behöver hitta sitt eget svar på och där tycker jag att filosofi och filosofisk praxis har hjälpt mig att kunna se skillnad på de frågorna.
Malin igen:
– Det som är det mest spännande med de här kaféerna är att vi för en stund zoomar ut ifrån det personliga.
Något som, enligt Malin, kan ”ge väldigt mycket kunskap om sig själv som denne kan använda. Man får syn på hur man tänker och agerar eller funderar eller handlar utifrån lite mer allmängiltiga teman”.
Acceptans ett viktigt begrepp och samtalsklimatet på arbetsplatsen kan förändras
Hon lyfter särskilt fram begreppet ”acceptans”:
–Om du får en allvarlig neurologisk sjukdom eller skada betyder det att du behöver lära dig att leva med det. Att diskutera begreppet acceptans som begrepp tillsammans med andra kan verkligen öka ens mentala rörelseomfång.
Det handlar också om att skapa ett nytt samtalsklimat:
– Det som definitivt händer är att samtalsklimatet på hela rehab-kliniken förändras. Helt plötsligt är det andra samtal som förs runt fikabordet, berättar Malin.
Man kan ha hört att någon varit med på ett filosofiskt kafé där något spännande sagts och det vill man prata mer om.
Skulle hon rekommendera andra att använda filosofisk praxis i sitt arbete?
– Jag skulle absolut vilja rekommendera andra att göra det och lära sig mera, att till exempel gå den introduktionskurs som SSFP håller men också börja jobba med sig själv, träna sina egna filosofiska muskler.
Hon poängterar vikten av att träna sig i att inte alltid tänka att man ska ha svar, utan snarare formulera flera frågor.
Viktigt att träna sina egna filosofiska muskler
Viktigt att formulera frågor – inte att man ska ha svar på allt
Nätverk är en viktig del, menar Malin och betonar vikten av att få kontakt med andra ”som kanske står i liknande frågor och svårigheter”.
Samtidigt bör det finnas en balans vad avser antalet nätverk:
– Det kan bli för många och då kan det bli svårt att veta vilket man ska välja? Men i grunden är det jättebra för att kunna dela saker som alla i nätverket är intresserade av, menar Malin.
”Filosofisk praxis inte ska ersätta andra viktiga samtal”
Det är viktigt att betona att filosofisk praxis inte ska ersätta andra viktiga samtal med kurator, psykolog eller psykiater, fastslår Malin Sallstedt. Hon säger:
– Det handlar inte om att det här ska ersätta någonting utan att det ska finnas någonting mellan att inte göra någonting eller att ha tillgång till en expert. Det här blir också ett sätt att möta den här typen av frågor på ett lite mer basalt plan.
Till sist berör Sallstedt hur filosofisk praxis kan bidra till både fysisk och mental balans hos patienterna:
– Om du har fått en sjukdom eller en skada som gör att du har kastats in i en ostabil värld, då kan jag som fysioterapeut se det i ett balanstest också. Jag kan se att balansen är dålig hos den här människan, men att det inte bara har med den faktiska fysiska balansen att göra. Det har också med den mentala balansen att göra och att sedan får de jobba med alla delar av sig själv, säger Malin.
Malins workshop: Filosofisk praxis med patient-människor, Stora salen
Efter ett antal veckor när man gör balanstestet igen kan man ”nå nästan orimligt stora förbättringar i balansen och där tror jag att helheten är viktig, berättar Malin Sallstedt.
Hon sammanfattar: “Om rehab kan få dig att känna dig lite mer stabil både fysiskt, psykologiskt och socialt samt dessutom kanske lite existentiellt så bidrar det.
